Jobbig vecka
Nu är jag tillbaka med lite mer energi!
Så i tisdags hände det något som var väldigt hemskt. Jag höll på att vika barnens tvätt när jag började få som vita prickar framför ögonen. Jag kände att jag verkligen behövde sitta ner, och samtidigt frågade barnen om vi kunde äta mellanmål. Då blir en del av mitt vänstra öga svart och resten av synfältet alldeles suddigt så jag kunde knappt se barnen. Barnen ville ha mjölk och flingor, men jag kunde knappt hälla i det i en skål till dem. Jag började sedan få hjärtklappning och det kändes som att jag skulle svimma. Jag fick panik och visste inte vad jag skulle göra så jag tog två migräntabletter. Efter en stund börjar jag se bättre men jag mådde fortfarande inte bra. Jag trodde då att det hade gått ungefär fem minuter, men det hade gått en hel halvtimme.
Usch, jag var så himla rädd! Nog med detaljer. För att göra den här långa historian kortare så kom till slut min värdmamma hem och tog barnen och sedan sov jag resten av dagen. Därefter frågade någon knappt här i huset hur jag mådde, det var en jättekonstig stämning i några dagar och till slut släppte dem en bomb igår. Jag vill inte gå in på för mycket detaljer, men jag har verkligen mått dåligt och jag mår dåligt. Tankarna snurrar på vad jag borde göra och inte göra.
Ni som funderar att åka som au pairer, ÅK! Men förvänta er verkligen inte att det ska vara en dans på rosor. Det är inte lätt att bo och jobba i samma hus.
Jag behövde verkligen få komma ut och göra något igårkväll, så då var jag med Johanna och Kajsa på en amerikansk fotbolls match på Boston College. Det var häftigt! Jag ska lägga upp bilder så ni får se.
Så i tisdags hände det något som var väldigt hemskt. Jag höll på att vika barnens tvätt när jag började få som vita prickar framför ögonen. Jag kände att jag verkligen behövde sitta ner, och samtidigt frågade barnen om vi kunde äta mellanmål. Då blir en del av mitt vänstra öga svart och resten av synfältet alldeles suddigt så jag kunde knappt se barnen. Barnen ville ha mjölk och flingor, men jag kunde knappt hälla i det i en skål till dem. Jag började sedan få hjärtklappning och det kändes som att jag skulle svimma. Jag fick panik och visste inte vad jag skulle göra så jag tog två migräntabletter. Efter en stund börjar jag se bättre men jag mådde fortfarande inte bra. Jag trodde då att det hade gått ungefär fem minuter, men det hade gått en hel halvtimme.
Usch, jag var så himla rädd! Nog med detaljer. För att göra den här långa historian kortare så kom till slut min värdmamma hem och tog barnen och sedan sov jag resten av dagen. Därefter frågade någon knappt här i huset hur jag mådde, det var en jättekonstig stämning i några dagar och till slut släppte dem en bomb igår. Jag vill inte gå in på för mycket detaljer, men jag har verkligen mått dåligt och jag mår dåligt. Tankarna snurrar på vad jag borde göra och inte göra.
Ni som funderar att åka som au pairer, ÅK! Men förvänta er verkligen inte att det ska vara en dans på rosor. Det är inte lätt att bo och jobba i samma hus.
Jag behövde verkligen få komma ut och göra något igårkväll, så då var jag med Johanna och Kajsa på en amerikansk fotbolls match på Boston College. Det var häftigt! Jag ska lägga upp bilder så ni får se.
Kommentarer
Postat av: alexandra
usch, låter inte bra alls. men var stark! gör det du känner att du behöver och vill göra, vad det än är. du är här för DIN skull, inte deras. som sagt: be strong.
Postat av: Cajsa
Tänker på daj! :)
Postat av: Susann Bruno
Hej Natalie!
Tog inte din vardfamilj dig till lakaren? Jag har ju varit aupair och jag hade inte det sa himla latt, sa om du vill ha nagon att prata med sa far du garna maila mig privat
[email protected]
Hoppas du mar battre!
Kramar
Trackback