Hemma i Sverige
Först och främst måste jag be om ursäkt för att jag inte har skrivit här på en vecka nu. Men det finns en anledning till det. Många av er vet det redan, men det finns nog också många som inte vet - jag är hemma i Sverige.
För vissa kanske det kommer som en överraskning, medan det för många andra inte alls är det. I lördags kom alla känslor om att åka hem tillbaka. Mycket på grund av att värdfamiljens cykel blev stulen när jag lånade den, och min värdmamma var inte glad och tyckte att det var mitt fel. Att ännu en negativ sak slog till gjorde att bägaren rann över. Efter många tankar över hur jag skulle göra, bestämde jag mig på måndagen för att åka hem. Jag bokade en flygbiljett då och åkte hem dagen efter, på tisdagen. Min värdmamma förstod verkligen varför jag ville åka hem efter allt som jag hade gått igenom, men hon tyckte också att det var väldigt tråkigt. Efter att hon fick höra vad som hade hänt med min första familj så sa hon att hon skulle anmäla både värdfamiljen och min counselor till Au Pair in America.
Jag känner absolut inte att det är misslyckade att jag åkte hem. Tvärtom känner jag att jag lärt mig så mycket och utvecklats så mycket på dessa fem månader att det bara var en seger att få komma hem och inte behöva må dåligt längre. Jag kände mig helt enkelt klar med att jobba som au pair. Det är svårt för någon som inte har varit au pair att förstå hur det är att jobba och bo på samma ställe. Att vara au pair innebär ett ständigt tänkande - "kan jag göra det här..", "kan jag äta det här..", "kan jag säga det här.." etc. Att dessutom ha blivit totalt lurad av människor man brytt sig om är inte så lätt. Hade jag dock kommit till min andra familj från första början så hade allt säkert varit jättebra, för det verkade vara en väldigt bra familj! Men samtidigt så skulle jag inte vilja ha Boston ogjort då jag har lärt mig så mycket, sett så mycket och lärt känna en himla massa fina vänner där. Jag älskade verkligen fritiden i USA, med att lära känna så många fina människor och att få se USA. Men att bo på sin arbetsplats och arbeta som au pair var jag helt enkelt klar med.
I tisdags skjutsade två svenska tjejer mig till flygplatsen i San Francisco, och två mellanlandningar och 20 timmars resande senare så stod jag med fötterna på svensk mark. Det första jag såg när jag kom in på Arlanda var Starbucks och genast tänkte jag (som man alltid gjorde i USA) att en himla massa människor såg svenska ut, och sedan kom jag ju på att jag var i Sverige. Haha. Det känns i alla fall väldigt konstigt att komma hem till Sverige efter att ha varit borta i så många månader. Allt är nästan likadant som när jag lämnade landet i somras, men samtidigt är det ju inte samma Natalie som kommer tillbaka.
Först trodde jag att det här med tidsskillnaden skulle bli lätt, men det visar sig vara svårare än jag trodde. Första natten vaknade jag först mitt i natten och var pigg, men sedan somnade jag om och sov sammanlagt 13 timmar. I natt sov jag en timme och sedan vaknade jag och var klarvaken. Så jag satt uppe hela natten. Då tänkte jag att det var lika bra att vara vaken hela dagen också för att komma in i tidszonen. Men vid 9-tiden började jag bli trött för då var det ju natt i California, och då tänkte jag att jag bara skulle vila lite. Men då somnade jag och vaknade inte förrän vid 16-tiden. Det är så sjukt, jag var helt borta. Jag hoppas att det blir bättre natten som kommer, men jag antar att det kommer bli ungefär likadant som föregående natt. När jag åkte i somras och kom till USA så blev det bara värre och värre, och det var nog värst typ fjärde dagen och efter ungefär nästan en vecka kändes det bra.
Jag är i alla fall oerhört glad att jag valde att åka som au pair. För även om jag har haft många motgångar så har jag också haft en himla bra tid i USA på många sätt. Vad jag ska göra nu när jag är hemma i Sverige igen har jag ingen aning om. Till att börja med ska jag bara ta det lugnt och "landa". Dessutom ska jag ta tag i att göra min scrapbook med alla mina bilder från USA. Sedan är det väl dags att söka jobb och fundera ut vad jag vill läsa vidare till.
Kanske skriver jag något mer här.. Hur det är att ha kommit tillbaka till Sverige och vad som händer här. Men jag vill i alla fall tacka alla som har läst bloggen och följt min resa. Många av er vet jag vilka ni är, men ni har varit mer än 150 människor som har läst varje dag så många av er har jag ingen aning om vilka ni är. Kul är det i alla fall att ni har läst om mitt äventyr!
För vissa kanske det kommer som en överraskning, medan det för många andra inte alls är det. I lördags kom alla känslor om att åka hem tillbaka. Mycket på grund av att värdfamiljens cykel blev stulen när jag lånade den, och min värdmamma var inte glad och tyckte att det var mitt fel. Att ännu en negativ sak slog till gjorde att bägaren rann över. Efter många tankar över hur jag skulle göra, bestämde jag mig på måndagen för att åka hem. Jag bokade en flygbiljett då och åkte hem dagen efter, på tisdagen. Min värdmamma förstod verkligen varför jag ville åka hem efter allt som jag hade gått igenom, men hon tyckte också att det var väldigt tråkigt. Efter att hon fick höra vad som hade hänt med min första familj så sa hon att hon skulle anmäla både värdfamiljen och min counselor till Au Pair in America.
Jag känner absolut inte att det är misslyckade att jag åkte hem. Tvärtom känner jag att jag lärt mig så mycket och utvecklats så mycket på dessa fem månader att det bara var en seger att få komma hem och inte behöva må dåligt längre. Jag kände mig helt enkelt klar med att jobba som au pair. Det är svårt för någon som inte har varit au pair att förstå hur det är att jobba och bo på samma ställe. Att vara au pair innebär ett ständigt tänkande - "kan jag göra det här..", "kan jag äta det här..", "kan jag säga det här.." etc. Att dessutom ha blivit totalt lurad av människor man brytt sig om är inte så lätt. Hade jag dock kommit till min andra familj från första början så hade allt säkert varit jättebra, för det verkade vara en väldigt bra familj! Men samtidigt så skulle jag inte vilja ha Boston ogjort då jag har lärt mig så mycket, sett så mycket och lärt känna en himla massa fina vänner där. Jag älskade verkligen fritiden i USA, med att lära känna så många fina människor och att få se USA. Men att bo på sin arbetsplats och arbeta som au pair var jag helt enkelt klar med.
I tisdags skjutsade två svenska tjejer mig till flygplatsen i San Francisco, och två mellanlandningar och 20 timmars resande senare så stod jag med fötterna på svensk mark. Det första jag såg när jag kom in på Arlanda var Starbucks och genast tänkte jag (som man alltid gjorde i USA) att en himla massa människor såg svenska ut, och sedan kom jag ju på att jag var i Sverige. Haha. Det känns i alla fall väldigt konstigt att komma hem till Sverige efter att ha varit borta i så många månader. Allt är nästan likadant som när jag lämnade landet i somras, men samtidigt är det ju inte samma Natalie som kommer tillbaka.
Först trodde jag att det här med tidsskillnaden skulle bli lätt, men det visar sig vara svårare än jag trodde. Första natten vaknade jag först mitt i natten och var pigg, men sedan somnade jag om och sov sammanlagt 13 timmar. I natt sov jag en timme och sedan vaknade jag och var klarvaken. Så jag satt uppe hela natten. Då tänkte jag att det var lika bra att vara vaken hela dagen också för att komma in i tidszonen. Men vid 9-tiden började jag bli trött för då var det ju natt i California, och då tänkte jag att jag bara skulle vila lite. Men då somnade jag och vaknade inte förrän vid 16-tiden. Det är så sjukt, jag var helt borta. Jag hoppas att det blir bättre natten som kommer, men jag antar att det kommer bli ungefär likadant som föregående natt. När jag åkte i somras och kom till USA så blev det bara värre och värre, och det var nog värst typ fjärde dagen och efter ungefär nästan en vecka kändes det bra.
Jag är i alla fall oerhört glad att jag valde att åka som au pair. För även om jag har haft många motgångar så har jag också haft en himla bra tid i USA på många sätt. Vad jag ska göra nu när jag är hemma i Sverige igen har jag ingen aning om. Till att börja med ska jag bara ta det lugnt och "landa". Dessutom ska jag ta tag i att göra min scrapbook med alla mina bilder från USA. Sedan är det väl dags att söka jobb och fundera ut vad jag vill läsa vidare till.
Kanske skriver jag något mer här.. Hur det är att ha kommit tillbaka till Sverige och vad som händer här. Men jag vill i alla fall tacka alla som har läst bloggen och följt min resa. Många av er vet jag vilka ni är, men ni har varit mer än 150 människor som har läst varje dag så många av er har jag ingen aning om vilka ni är. Kul är det i alla fall att ni har läst om mitt äventyr!
Fredagskväll i Palo Alto
Jag har precis kommit hem efter en väldigt trevlig kväll med Jenny. Det blev middag i Palo Alto efter att jag slutade. God thai-mat och mycket prat. Jag skulle egentligen jobba några timmar imorgon, men så frågade min värdmamma om jag kunde jobba på söndag istället. Så eftersom jag blev ledig imorgon, gissa vad jag ska göra? Jag ska förmodligen åka med Marie till San Francisco! Helt sjukt. San Francisco har alltid varit ett av ställena i USA jag verkligen har velat besöka, och imorgon ska jag göra det.
Jaja, nu är det nästan dags att sova. Godnatt!
Jaja, nu är det nästan dags att sova. Godnatt!
IKEA-besök
Imorse jobbade jag 7-8.30. Efter det gjorde jag mig i ordning och sedan kom Marie (en norsk tjej som jag lärde känna i Boston, som också var i rematch och hamnade här) och Linnea och hämtade upp mig. Vi åkte sedan till IKEA. Jag köpte ett ljus till mitt rum och dessutom glögg, pepparkakor och köttbullar för att få lite julstämning nästa lördag när det är julafton. IKEA här är verkligen jättenära! I Boston var man tvungen att åka väldigt långt, men här skulle jag till och med kunna gå/cykla dit. Så om jag vill ha något mer inför jul så kan jag lätt ta mig dit nästa vecka. Efter att vi hade gått runt där ett tag så åt vi även lunch där - för mig blev det gravad lax, som var väldigt gott. Sedan åkte vi en snabbis till mallet i Stanford innan dem släppte av mig här hemma.
Nu börjar jag snart jobba igen. Så om tio minuter ska jag gå och hämta upp äldsta flickan på skolan. Förhoppningsvis slutar jag vid 6.30 ikväll och då ska jag nog äta middag med Jenny någonstans.
Nu börjar jag snart jobba igen. Så om tio minuter ska jag gå och hämta upp äldsta flickan på skolan. Förhoppningsvis slutar jag vid 6.30 ikväll och då ska jag nog äta middag med Jenny någonstans.
Thursday
Imorse åkte jag till barnens pappas hus och gjorde allt som skulle göras innan jag skjutsade dem till skolan. Sedan efter det åkte jag bara hem och tog det lugnt tills att jag började jobba igen 1.30. Mitt äldsta värdbarns kompis följde med hem till hos efter skolan för en playdate. Två 7-åringar med enormt mycket energi gjorde att jag blev helt slut. Haha. Sedan efter det var jag trött hela kvällen. Jag fick i alla fall sluta en halvtimme tidigare ikväll och då kom Jenny och hämtade upp mig. Sedan åkte vi till ett café här i Menlo Park där en massa au pairer träffas på torsdagar. Ungefär som det var i Boston på tisdagar på Starbucks, men här var det inte bara svenskar utan en himla massa andra nationaliteter också. Det var himla trevligt i alla fall!
Nu är jag så otroligt trött att jag knappt kan hålla ögonen öppna, så det är dags att stänga av datorn och lägga sig och sova för imorgon ska jag upp tidigt. Godnatt!
Nu är jag så otroligt trött att jag knappt kan hålla ögonen öppna, så det är dags att stänga av datorn och lägga sig och sova för imorgon ska jag upp tidigt. Godnatt!
150 dagar
Jag såg precis att jag hade varit i USA i 150 dagar idag!
En bra onsdag
Idag har jag haft en himla bra onsdag här i California!
Igårkväll jobbade jag ända till 22.30, så jag gjorde hela kvällsrutinen med barnen själv. Det gick jättebra. När min värdmamma kom hem sa hon att jag kunde sova ut morgonen efter, imorse alltså, och sedan ge henne skjuts till tåget vid 9-10. Jag kunde inte sova så länge imorse, men det var ändå skönt att få sova lite längre.
Jag vet inte om jag berättade att min värdfamilj har en hund? De har i alla fall en liten papillon. I söndags när jag kom så skällde han bara på mig. Sedan i måndags och tisdags har han varit väldigt avvaktande mot mig. Och imorse frågade min värdmamma om jag kunde ta med han ut till mig några timmar för det skulle komma några och fixa något inne i huset. När han var med mig då så verkade det som att han helt plötsligt bestämde sig för att tycka om mig. Så då låg han i mitt knä och ville bara gosa med mig.
Hur som helst, tillbaka till dagen. Mitt på dagen idag kom en svensk au pair, Stina, och hämtade upp mig. Vi åkte till Starbucks och pratade, och sedan åkte vi runt lite i området och hon visade mig runt. Väldigt trevligt! Sedan började jag jobba igen så då åkte jag och hämtade äldsta flickan på skolan. Igår när jag hämtade henne så såg jag en tjej som jag tyckte såg ut som en svensk au pair. Och idag kom hon fram till mig och frågade om jag var en au pair, så det visade sig att jag hade rätt att hon också var en svensk au pair. Så det var kul! Sedan åkte jag och flickan hem och fixade lite innan vi åkte och hämtade den andra flickan, och efter det åkte vi till deras pappas hus (barnens föräldrar är skilda). Jag hade aldrig kört dit, men med hjälp av en karta så hittade jag på en gång. Jag jobbade till 7.45 ikväll och sedan när jag kom tillbaka hit till huset så kom en fransk au pair, Laure, som bor här alldeles bredvid och hämtade upp mig. Så då blev det ännu ett Starbucks-besök. Vi satt där och pratade, väldigt trevligt.
Så det har varit en väldigt bra dag! Min värdmamma är inte hemma nu när flickorna inte är här, så då sa hon att jag gärna kan ta med mig hunden ut till mig. Så nu har jag lite sällskap här ute i mitt lilla hus. Nu vill han bara att jag ska gosa med han hela tiden också ligger han alldeles bredvid mig, väldigt mysigt. Dock så kommer jag på mig själv med att prata engelska med honom, haha, han förstår nog inte engelska så mycket bättre än svenska.
Imorgon måste jag köra från huset vid 6.45 till pappans hus, så jag måste nog sova snart. Godnatt USA, godmorgon Sverige. För att göra det här inlägget lite roligare så kan jag ju visa en bild från när jag, Tove, Veronica och Kajsa var på en julmarknad i Boston. Det var en utställning med pepparkakshus där, och ett var ett Bruins-pepparkakshus:
Igårkväll jobbade jag ända till 22.30, så jag gjorde hela kvällsrutinen med barnen själv. Det gick jättebra. När min värdmamma kom hem sa hon att jag kunde sova ut morgonen efter, imorse alltså, och sedan ge henne skjuts till tåget vid 9-10. Jag kunde inte sova så länge imorse, men det var ändå skönt att få sova lite längre.
Jag vet inte om jag berättade att min värdfamilj har en hund? De har i alla fall en liten papillon. I söndags när jag kom så skällde han bara på mig. Sedan i måndags och tisdags har han varit väldigt avvaktande mot mig. Och imorse frågade min värdmamma om jag kunde ta med han ut till mig några timmar för det skulle komma några och fixa något inne i huset. När han var med mig då så verkade det som att han helt plötsligt bestämde sig för att tycka om mig. Så då låg han i mitt knä och ville bara gosa med mig.
Hur som helst, tillbaka till dagen. Mitt på dagen idag kom en svensk au pair, Stina, och hämtade upp mig. Vi åkte till Starbucks och pratade, och sedan åkte vi runt lite i området och hon visade mig runt. Väldigt trevligt! Sedan började jag jobba igen så då åkte jag och hämtade äldsta flickan på skolan. Igår när jag hämtade henne så såg jag en tjej som jag tyckte såg ut som en svensk au pair. Och idag kom hon fram till mig och frågade om jag var en au pair, så det visade sig att jag hade rätt att hon också var en svensk au pair. Så det var kul! Sedan åkte jag och flickan hem och fixade lite innan vi åkte och hämtade den andra flickan, och efter det åkte vi till deras pappas hus (barnens föräldrar är skilda). Jag hade aldrig kört dit, men med hjälp av en karta så hittade jag på en gång. Jag jobbade till 7.45 ikväll och sedan när jag kom tillbaka hit till huset så kom en fransk au pair, Laure, som bor här alldeles bredvid och hämtade upp mig. Så då blev det ännu ett Starbucks-besök. Vi satt där och pratade, väldigt trevligt.
Så det har varit en väldigt bra dag! Min värdmamma är inte hemma nu när flickorna inte är här, så då sa hon att jag gärna kan ta med mig hunden ut till mig. Så nu har jag lite sällskap här ute i mitt lilla hus. Nu vill han bara att jag ska gosa med han hela tiden också ligger han alldeles bredvid mig, väldigt mysigt. Dock så kommer jag på mig själv med att prata engelska med honom, haha, han förstår nog inte engelska så mycket bättre än svenska.
Imorgon måste jag köra från huset vid 6.45 till pappans hus, så jag måste nog sova snart. Godnatt USA, godmorgon Sverige. För att göra det här inlägget lite roligare så kan jag ju visa en bild från när jag, Tove, Veronica och Kajsa var på en julmarknad i Boston. Det var en utställning med pepparkakshus där, och ett var ett Bruins-pepparkakshus:
Cykeltur till Stanford
Jobbade imorse i två timmar. Jag hittade väldigt bra till flickornas skolor för att vara andra dagen. Sedan när jag kom tillbaka till huset så tog jag cykeln och cyklade runt här i området. Jag cyklade först till downtown Palo Alto och sedan vidare till Stanford (för er som inte vet så är det ett av USA:s mest kända universitet). Sedan cyklade jag tillbaka igen och nu äter jag lunch och ska passa på att skypa innan jag börjar igen om två timmar. Det blir förmodligen att jag jobbar ganska sent ikväll, men det ska nog gå bra.
Sådana här träd har man i trädgården här.
Första arbetsdagen är över
Ja då har jag jobbat min första dag i min nya värdfamilj. Jag hade en svacka mitt på dagen idag, men nu känns det bättre. Det kommer väl vara upp och ner ett tag framöver. Jag och min värdmamma åkte och åt lunch downtown Palo Alto idag på dagen. Dessutom passade jag då på att köpa en hårfön då. Sedan hämtade vi upp flickorna och åkte på deras skridskoåkning. Jag körde på eftermiddagen och det gick bra, dock lite ovant att köra en liten Mini Cooper när jag har kört en minivan i fyra månader. Påvägen till skridskoåkningen åkte vi förresten förbi IKEA, det ligger väldigt nära här. Jag skulle verkligen vilja åka dit innan julafton och köpa lite svenska saker i matväg.
Efter det åkte vi hem och åt god middag och sedan lekte jag med flickorna. Det känns verkligen jättebra med barnen! Sådan himla skillnad om man jämför hur jag hade det med 5-åringen i min första värdfamilj. Den yngsta flickan sa idag: "You are the best au pair ever... And you have big eyes". Haha, så söt. Jag fick vara med och göra kvällsrutinen nu ikväll, så när det var klart vid 8 slutade jag.
Jag fick förresten mail från några tjejer i mitt nya cluster idag. Kul! Nu ska jag lägga mig och se på ett avsnitt av någon tv-serie innan jag ska sova. Jag är fortfarande så trött, men det är väl för att min kropp tror att jag är kvar i östkustens tidszon. Imorgon börjar jag kl. 7 och jobbar till 9 tror jag, sedan är jag ledig till 2-tiden innan jag börjar igen. Då hoppas jag på att det inte regnar som det har gjort idag, för då ska jag gå på en promenad och lära känna området lite bättre.
Söndag och måndag
Ja då var det måndag! Idag känns saker och ting lite bättre än igårkväll, tröttheten gjorde att jag bara kände mig så ensam här. Det är jobbigt att allt är nytt och att jag inte riktigt känner någon här än, men det kommer väl, jag får ge det tid.
Igårmorse klev jag och Tove upp vid 4.45 och sedan åkte vi vid 5.30 till T:et. Mötte Bostons otrevligaste människa på tåget, så starten på morgonen blev inte den bästa. Men det blev bättre sedan. Till slut befann vi oss på flygplatsen och då checkade jag in och lämnade mina resväskor. Det var lite övervikt i den ena, så jag lade över några saker till den andra väskan. Dock var det fortfarande 1,5 pounds övervikt, men jag behövde inte betala något för det. Hade jag inte flyttat över saker så hade jag dock fått betala 50 dollar, så det var skönt att slippa. Sedan åt jag och Tove lite frukost där på flygplatsen innan det var dags att säga hej då, och jag var tvungen att gå igenom säkerhetskontrollen. Väl i säkerhetskontrollen var alla tvungen att gå igenom en "body scanner", men inte jag. Haha, jag såg väl oskyldig ut. Sedan var det bara att vänta på att få gå på planet. Som tur var så var min rad på flyget inte fullt så jag hade en massa plats. På planet passade jag på att fixa med mina bilder till min scrapbook. Jag fick ihop en himla massa bilder, så nu är det nog dags att framkalla.
Väl framme på San Franciscos flygplats såg jag min värdmamma och barnen nästan på en gång. Då gick vi och letade efter mina väskor, och då kom ett stort problem. Att få in tre resväskor i en Mini Cooper - inte det lättaste. Det slutade med att jag fick ta en taxi med väskorna till huset. Jag åkte med en man som inte hade en aning om var Menlo Park var, haha, men till slut var vi framme. Då åt vi lite lunch innan vi åkte till downtown Palo Alto för att fixa en telefon och ett telefonnummer till mig. Sedan åkte vi till mallet i Stanford och gick runt lite där. Jag var så sjukt trött och ville bara gå och sova. Men när vi kom tillbaka till huset började jag packa upp lite, sedan åt vi middag och efter det gick jag ut till mig och lade mig och sov ganska så snabbt därefter.
Idag är min värdmamma hemma för att visa mig allt. Så imorse gjorde vi den vanliga morgonrutinen och sedan åkte vi med tjejerna till skolan. Nu ska jag ta tag i att städa mitt lilla hus, och sedan ska jag och mamman iväg och äta lunch någonstans. Au pairen som var här innan åkte igårmorse så min värdmamma hann inte städa, och den tidigare au pairen verkar aldrig ha städat här. Visst berättade jag förresten att jag har mitt egna lilla hus? Det är inte superstort, men betydligt mycket större än mitt gamla rum. Jag har en stor säng, skrivbord, en massa golvyta, badrum och ett litet kök.
Förresten så ser allt så annorlunda ut här. Det är som att jag har kommit till ett annat land.
Igårmorse klev jag och Tove upp vid 4.45 och sedan åkte vi vid 5.30 till T:et. Mötte Bostons otrevligaste människa på tåget, så starten på morgonen blev inte den bästa. Men det blev bättre sedan. Till slut befann vi oss på flygplatsen och då checkade jag in och lämnade mina resväskor. Det var lite övervikt i den ena, så jag lade över några saker till den andra väskan. Dock var det fortfarande 1,5 pounds övervikt, men jag behövde inte betala något för det. Hade jag inte flyttat över saker så hade jag dock fått betala 50 dollar, så det var skönt att slippa. Sedan åt jag och Tove lite frukost där på flygplatsen innan det var dags att säga hej då, och jag var tvungen att gå igenom säkerhetskontrollen. Väl i säkerhetskontrollen var alla tvungen att gå igenom en "body scanner", men inte jag. Haha, jag såg väl oskyldig ut. Sedan var det bara att vänta på att få gå på planet. Som tur var så var min rad på flyget inte fullt så jag hade en massa plats. På planet passade jag på att fixa med mina bilder till min scrapbook. Jag fick ihop en himla massa bilder, så nu är det nog dags att framkalla.
Väl framme på San Franciscos flygplats såg jag min värdmamma och barnen nästan på en gång. Då gick vi och letade efter mina väskor, och då kom ett stort problem. Att få in tre resväskor i en Mini Cooper - inte det lättaste. Det slutade med att jag fick ta en taxi med väskorna till huset. Jag åkte med en man som inte hade en aning om var Menlo Park var, haha, men till slut var vi framme. Då åt vi lite lunch innan vi åkte till downtown Palo Alto för att fixa en telefon och ett telefonnummer till mig. Sedan åkte vi till mallet i Stanford och gick runt lite där. Jag var så sjukt trött och ville bara gå och sova. Men när vi kom tillbaka till huset började jag packa upp lite, sedan åt vi middag och efter det gick jag ut till mig och lade mig och sov ganska så snabbt därefter.
Idag är min värdmamma hemma för att visa mig allt. Så imorse gjorde vi den vanliga morgonrutinen och sedan åkte vi med tjejerna till skolan. Nu ska jag ta tag i att städa mitt lilla hus, och sedan ska jag och mamman iväg och äta lunch någonstans. Au pairen som var här innan åkte igårmorse så min värdmamma hann inte städa, och den tidigare au pairen verkar aldrig ha städat här. Visst berättade jag förresten att jag har mitt egna lilla hus? Det är inte superstort, men betydligt mycket större än mitt gamla rum. Jag har en stor säng, skrivbord, en massa golvyta, badrum och ett litet kök.
Förresten så ser allt så annorlunda ut här. Det är som att jag har kommit till ett annat land.
Jag avslutar med en bild på en julgran inne i Boston som vi gick förbi i fredags. Jag skulle verkligen inte kunna ha mindre julstämning i kroppen, än vad jag har nu. Men det är väl kanske bra då blir inte julafton lika jobbig att genomlida.
Hi California
Jag är framme hos min nya värdfamilj nu! Jag är så sjukt trött dock. Jag och Tove gick upp vid 4.45 imorse, och dessutom är det ju nu tre timmars tidsskillnad från östkusten. Så klockan är ju 22 i Boston, men här är den bara 19. Jag orkar tyvärr inte berätta om dagen, istället ska jag alldeles snart gå och sova, jag ville bara berätta för er att jag är framme. Jag berättar om allt imorgon istället!
Jag saknar alla fina människor i Boston och alla hemma i Sverige fruktansvärt mycket just nu ♥
Jag saknar alla fina människor i Boston och alla hemma i Sverige fruktansvärt mycket just nu ♥
Sista kvällen i Boston
Det finns typ ingen tid för att uppdatera bloggen just nu känns det som. Ikväll var/är det i alla fall sista kvällen i Boston. Dagen har spenderats till att sova ut och sedan fixat med packningen. Sedan åkte jag och Tove in till Boston ikväll och åt middag. Vi träffade också Kathrin och Veronica, så då fick jag säga hej då till Veronica. Sedan påvägen hem träffade vi Johanna och Lisa på T:et, så då fick jag säga hej då till dem en extra gång.
Nu är det verkligen dags att sova, för imorgon måste vi upp vid 4-5. Vi ska ta T:et till Boston och Logan Airport strax innan 6. Gäsp. Jag fattar inte riktigt att jag ska förflytta mig till andra sidan landet imorgon. Nervositeten börjar komma krypande faktiskt.
Det är bara att hoppas att allt går som det ska imorgon! Förhoppningsvis kan jag uppdatera er om läget imorgon när jag har kommit fram till California. Godnatt!
Nu är det verkligen dags att sova, för imorgon måste vi upp vid 4-5. Vi ska ta T:et till Boston och Logan Airport strax innan 6. Gäsp. Jag fattar inte riktigt att jag ska förflytta mig till andra sidan landet imorgon. Nervositeten börjar komma krypande faktiskt.
Det är bara att hoppas att allt går som det ska imorgon! Förhoppningsvis kan jag uppdatera er om läget imorgon när jag har kommit fram till California. Godnatt!
På stranden i North Carolina
Jag sitter och väljer ut lite bilder till min scrapbook, inte det lättaste. Då ramlade jag över de här bilderna från när jag var i North Carolina. Och då kom jag på att jag har ju inte visat dem än. Så här får ni se några bilder från stranden i NC:
Flygtiderna
Jag mailade min nya counselor idag och frågade om flyget på söndag. Och tillbaka fick jag mina flygtider nu på eftermiddagen. Så på söndagmorgon lämnar jag Boston, och nästan 7 timmar senare landar jag i San Francisco. Superbra också att med det flygbolaget jag flyger med så får man ha en inckeckad väska gratis, och den andra väskan kostar bara 35 dollar. Dock finns det ett problem, väskorna får bara väga 22.7 kg. Det känns ju som att det kommer vara ganska omöjligt att lyckas med, men jag borde ju kunna betala något extra bara.
Annars så har jag ont lite överallt sedan mitt fall i trappan häromdagen. Bland annat så lyckades jag få ett stort lila blåmärke. Hur som helst från det till något helt annat så ska jag, Tove och Kajsa ut och äta middag ikväll. Det blir trevligt!
Annars så har jag ont lite överallt sedan mitt fall i trappan häromdagen. Bland annat så lyckades jag få ett stort lila blåmärke. Hur som helst från det till något helt annat så ska jag, Tove och Kajsa ut och äta middag ikväll. Det blir trevligt!
Sjunde december
Jag på Manhattan vid Rockefeller Center för fyra och en halv månad sedan.
Idag regnar det här i Massachusetts, inte så kul. Jag tog i alla fall tag i min scrapbooking idag. Inte så mycket, men litegrann. Sedan var vi till mataffären och handlade idag på dagen, så nu ikväll lagade vi god middag. Jag har fortfarande inte fått någon flyginformation om söndag. Så om jag inte har fått något imorgonbitti får jag nog ta och maila min nya counselor.
Nu ska vi nog ta och titta på Vampire Diaries. Och äta Swedish Fish!
Senaste dagarna
Här har det varit tyst de senaste dagarna.. Så jag kanske borde ta och berätta vad som händer här på andra sidan atlanten.
I lördags var vi som sagt på den svenska julmarknaden inne i Boston. Vi åt svenska våfflor, drack julmust och åt lussekatter. Sedan köpte vi med oss lite pepparkakor (som inte smakade som riktiga pepparkakor upptäckte vi) och Marabou-choklad. Dessutom fick vi se ett Lucia-tåg också, och höra en massa människor prata svenska. Efter julmarknaden stannade vi i Boston i några timmar, och sedan tog vi commuter railen tillbaka till Wellesley. Vi åt middag och sedan såg vi på film.
På söndagen sov vi väldigt länge och sedan gjorde vi inte särskilt mycket på dagen. På eftermiddagen/kvällen var det dags för vårt cluster meeting, som den här gången var med alla clusters i Boston-området. Det var någon slags julfest, men det var inte särskilt kul där. Igår, måndag, tog jag och Tove en promenad till postkontoret där jag postade några saker till Sverige. Sedan jobbade Tove några timmar, och då passade jag på att skypa. Sedan åkte vi till mataffären och köpte ingredienser till att göra svenskt tacos. Det blev så himla gott! Och till efterrätt gjorde vi brownies (såklart med hjälp av en brownie-mix eftersom vi är i landet där allt tillagas med hjälp av en mix).
Och det visade sig att jag kunde stanna här hos Tove den här veckan också. Så det känns jättebra! Jag har fortfarande inte fått min flyginformation av Au Pair in America, men jag hoppas att den kommer snart. Idag var jag och Tove in till Boston för att hämta en sak till hennes värdmamma. Sedan åkte vi hem och skulle göra svenska pannkakor. Innan vi skulle börja så skulle jag gå ner till Toves rum, och eftersom oturen förföljer mig nuförtiden så ramlade jag såklart i trappen påväg ner. Så nu har jag ont lite överallt och haltar omkring här. Precis vad jag behövde nu va?!
Boston.
I lördags var vi som sagt på den svenska julmarknaden inne i Boston. Vi åt svenska våfflor, drack julmust och åt lussekatter. Sedan köpte vi med oss lite pepparkakor (som inte smakade som riktiga pepparkakor upptäckte vi) och Marabou-choklad. Dessutom fick vi se ett Lucia-tåg också, och höra en massa människor prata svenska. Efter julmarknaden stannade vi i Boston i några timmar, och sedan tog vi commuter railen tillbaka till Wellesley. Vi åt middag och sedan såg vi på film.
På söndagen sov vi väldigt länge och sedan gjorde vi inte särskilt mycket på dagen. På eftermiddagen/kvällen var det dags för vårt cluster meeting, som den här gången var med alla clusters i Boston-området. Det var någon slags julfest, men det var inte särskilt kul där. Igår, måndag, tog jag och Tove en promenad till postkontoret där jag postade några saker till Sverige. Sedan jobbade Tove några timmar, och då passade jag på att skypa. Sedan åkte vi till mataffären och köpte ingredienser till att göra svenskt tacos. Det blev så himla gott! Och till efterrätt gjorde vi brownies (såklart med hjälp av en brownie-mix eftersom vi är i landet där allt tillagas med hjälp av en mix).
Och det visade sig att jag kunde stanna här hos Tove den här veckan också. Så det känns jättebra! Jag har fortfarande inte fått min flyginformation av Au Pair in America, men jag hoppas att den kommer snart. Idag var jag och Tove in till Boston för att hämta en sak till hennes värdmamma. Sedan åkte vi hem och skulle göra svenska pannkakor. Innan vi skulle börja så skulle jag gå ner till Toves rum, och eftersom oturen förföljer mig nuförtiden så ramlade jag såklart i trappen påväg ner. Så nu har jag ont lite överallt och haltar omkring här. Precis vad jag behövde nu va?!
Lördag
Bild från Boston Common i höstas.
Nu har jag varit så himla glad för att jag har hittat en familj som verkar så bra. Men så kom bakslaget igår. Min nya counselor skickade ett mail där hon skrev att jag förmodligen inte kommer kunna flyga till dem förrän nästa söndag. Alltså kommer jag ha en hel till vecka där jag inte har någonstans att bo. Kanon! Dessutom blir det den tredje veckan jag är utan lön. Jag blir så less, jag vet inte var jag ska ta vägen. Jag vill inte heller lägga ut flera tusen dollar på att bo på hotel. Så om någon läser det här som bor i Boston som har en sängplats över så kan ni ju höra av er.
Hur som helst så är det ju lördag idag. Och inne i Boston är det idag en svensk julmarknad. Så jag och Tove ska gå och ta tåget dit vid 12 för att få lite julstämning. Annars så har det väl inte hänt så mycket. Jag, Tove, Anni och Elina var och fikade en morgon på ett café här i Wellesley. Och igår var jag, Tove och Johanna och åt middag i Natick. Det blev en hel del skratt.
Men men, nu är det dags för mig att göra mig klar!
What doesn't kill you makes you stronger
Boston.
Är det vår?
Idag är det 17 grader här i Boston! Lite avundsjuka där hemma? Nu åker jag och Johanna in till Boston.
Såg att jag hade skrivit fel igår, vi såg ju såklart Män som hatar kvinnor. Johanna gillade den! Det kändes dock lite konstigt att se på en svensk film här i USA, och det blev väldigt konstigt när Johanna började prata engelska. Haha. Ikväll ska vi nog se film nr. 2.
Jessica och Anders, jag hoppas att Minnahs dop går jättebra idag! Jag önskar att jag kunde vara där.
25:e november
Så var det fredag igen!
Jag och Johanna tog som planerat med oss ett av hennes värdbarn till en farm idag, där jag har varit tidigare med mina (förra) värdbarn. Vi hade ingen GPS, men efter några felkörningar så hittade vi tillslut till farmen. Vi var där i några timmar och sedan åkte vi tillbaka hem igen. Efter lite lunch i form av rester från gårdagens Thanksgiving-middag så gav vi oss iväg, bara jag och Johanna, till Natick Mall. Därifrån kom vi med några fynd - 40% rabatt i många butiker. Och jag tänkte att ett till plagg kan ju varken göra till eller från i resväskorna. Haha. Sedan köpte jag också en massa sidor till min scrapbook. Så nu har jag 100 (!) sidor att klistra in en massa fina minnen på (dock var 20 av sidorna missfärgade så jag måste försöka leta upp butiken inne i Boston imorgon och byta). Innan vi åkte hem igen så åkte vi till Star Market i Chestnut Hill och köpte en brownie-mix, också åt vi middag på ett ställe där bredvid.
Nu sitter jag här och väntar på att Johanna ska bli klar med läggningen av barnen, och när hon är det ska vi baka brownies. Sedan kommer Kajsa, och då ska vi äta brownies och se på Flickan som lekte med elden.
Och just det, fortfarande inte något nytt på värdfamiljs-fronten. Min counselor verkar ha gått upp i rök..
En sista sak också, vi hade 15 grader plus i förmiddags i skuggan. Så varmt!
Jag och Johanna tog som planerat med oss ett av hennes värdbarn till en farm idag, där jag har varit tidigare med mina (förra) värdbarn. Vi hade ingen GPS, men efter några felkörningar så hittade vi tillslut till farmen. Vi var där i några timmar och sedan åkte vi tillbaka hem igen. Efter lite lunch i form av rester från gårdagens Thanksgiving-middag så gav vi oss iväg, bara jag och Johanna, till Natick Mall. Därifrån kom vi med några fynd - 40% rabatt i många butiker. Och jag tänkte att ett till plagg kan ju varken göra till eller från i resväskorna. Haha. Sedan köpte jag också en massa sidor till min scrapbook. Så nu har jag 100 (!) sidor att klistra in en massa fina minnen på (dock var 20 av sidorna missfärgade så jag måste försöka leta upp butiken inne i Boston imorgon och byta). Innan vi åkte hem igen så åkte vi till Star Market i Chestnut Hill och köpte en brownie-mix, också åt vi middag på ett ställe där bredvid.
Nu sitter jag här och väntar på att Johanna ska bli klar med läggningen av barnen, och när hon är det ska vi baka brownies. Sedan kommer Kajsa, och då ska vi äta brownies och se på Flickan som lekte med elden.
Och just det, fortfarande inte något nytt på värdfamiljs-fronten. Min counselor verkar ha gått upp i rök..
En sista sak också, vi hade 15 grader plus i förmiddags i skuggan. Så varmt!
Thanksgiving
Igår var jag alltså på middag hos en familj i Brookline. Jag tog T:et dit och stannade i ungefär 2,5 timme. Men tyvärr så är det absolut ingen familj för mig. På hela den tiden jag var där så såg jag inte ett leende från mamman en ända gång. Det kändes inte alls som en glad familj. Jag skulle ju såklart överleva att vara där, men det kändes som helt fel stämning i huset för min del. Det var en himla massa saker som bara kändes fel. Så jag vet inte riktigt var det lämnar mig.. Min counselor verkar inte alls lägga ner mycket energi längre på att hitta en familj till mig.
Hur som helst, idag är det Thanksgiving här i USA. En väldigt stor högtid som går ut på att man ska vara tacksam och äta mat i stora mängder. Så det är vad vi har gjort idag! Dagen började med att jag och Johanna gick upp tidigt. Vi åkte först till Newton Centre där vi tänkte äta frukost på Panera Bread, men det var stängt. Så då gick vi till Starbucks istället som var öppet. Där åt vi en god frukost innan vi åkte vidare till tyska Reike där vi skulle baka inför Thanksgiving. Precis utanför hennes hus stötte vi på ungefär 15 livslevande kalkoner (!), och fy vad läskiga dem är. Vi tillbringade i alla fall hela förmiddagen med att baka österrikisk apfelstrudel och även cupcakes med jordgubbsfyllning och grädde och choklad på toppen.
När vi var klar med det åkte jag och Johanna vidare till hennes lagkaptens (Johanna spelar ishockey här) systers hus där vi var bjudna på Thanksgiving-middag. Det var verkligen så typiskt amerikanskt där! Och så himla trevligt. Vi åt och åt och åt - kalkon, sweet potato, stuffing, cranberry sauce m.m. Vi blev så mätta av det och trodde inte att vi skulle kunna äta något mer på många timmar, men så tog dem också fram en massa desserter. Så man kan lugnt sagt säga att vi rullade därifrån. Men det var verkligen trevligt där, och det var så gulligt av dem som bjöd in oss. Kul att ha firat Thanksgiving så amerikanskt som det kan bli. Jag fick en ganska rolig fråga där också: "Do you understand Swedish?".
Efter det åkte vi och hämtade upp Reike och sedan åkte vi till Johannas hus för Thanksgiving-middag nummer 2 med hennes värdfamilj. Som tur var så drog det ut lite på tiden innan vi började äta, annars hade jag inte fått i mig något alls. Den middagen var i alla fall också väldigt god! Återigen kalkon, sweet potato (den här gången sweet potato med marshmallows, som är väldigt traditionellt), stuffing, cranberry sauce m.m. Och till efterrätt bjöd vi på våra cupcakes och apfelstrudeln - mycket uppskattat och mycket gott. För att sammanfatta dagen kan jag verkligen säga att den har varit jättebra, och den fick mig verkligen att tänka på annat.
Tyvärr så är de ända bilderna jag har från idag på maten. Så jag kan ju i alla fall visa upp det tänkte jag:
Imorgon, eller rättare sagt inatt, är det något som kallas för Black Friday här i USA. Nästan alla butiker öppnar då mitt i natten och börjar sin rea, så folk kliver upp mitt i natten för att shoppa till otroligt låga priser. Men jag och Johanna ska inte göra det. Vi tänkte kanske åka till mallet en stund på eftermiddagen istället när alla galna människor har åkt hem. Men först ska Johanna jobba i några timmar på förmiddagen, så då ska jag följa med henne och hennes 2-åriga värdbarn till en farm. Sedan på kvällen ska hon jobba i några timmar igen när barnen sover så då ska vi se Flickan som lekte med elden - med engelsk text såklart.
Hur som helst, idag är det Thanksgiving här i USA. En väldigt stor högtid som går ut på att man ska vara tacksam och äta mat i stora mängder. Så det är vad vi har gjort idag! Dagen började med att jag och Johanna gick upp tidigt. Vi åkte först till Newton Centre där vi tänkte äta frukost på Panera Bread, men det var stängt. Så då gick vi till Starbucks istället som var öppet. Där åt vi en god frukost innan vi åkte vidare till tyska Reike där vi skulle baka inför Thanksgiving. Precis utanför hennes hus stötte vi på ungefär 15 livslevande kalkoner (!), och fy vad läskiga dem är. Vi tillbringade i alla fall hela förmiddagen med att baka österrikisk apfelstrudel och även cupcakes med jordgubbsfyllning och grädde och choklad på toppen.
När vi var klar med det åkte jag och Johanna vidare till hennes lagkaptens (Johanna spelar ishockey här) systers hus där vi var bjudna på Thanksgiving-middag. Det var verkligen så typiskt amerikanskt där! Och så himla trevligt. Vi åt och åt och åt - kalkon, sweet potato, stuffing, cranberry sauce m.m. Vi blev så mätta av det och trodde inte att vi skulle kunna äta något mer på många timmar, men så tog dem också fram en massa desserter. Så man kan lugnt sagt säga att vi rullade därifrån. Men det var verkligen trevligt där, och det var så gulligt av dem som bjöd in oss. Kul att ha firat Thanksgiving så amerikanskt som det kan bli. Jag fick en ganska rolig fråga där också: "Do you understand Swedish?".
Efter det åkte vi och hämtade upp Reike och sedan åkte vi till Johannas hus för Thanksgiving-middag nummer 2 med hennes värdfamilj. Som tur var så drog det ut lite på tiden innan vi började äta, annars hade jag inte fått i mig något alls. Den middagen var i alla fall också väldigt god! Återigen kalkon, sweet potato (den här gången sweet potato med marshmallows, som är väldigt traditionellt), stuffing, cranberry sauce m.m. Och till efterrätt bjöd vi på våra cupcakes och apfelstrudeln - mycket uppskattat och mycket gott. För att sammanfatta dagen kan jag verkligen säga att den har varit jättebra, och den fick mig verkligen att tänka på annat.
Tyvärr så är de ända bilderna jag har från idag på maten. Så jag kan ju i alla fall visa upp det tänkte jag:
Våra goda cupcakes.
Vår apfelstrudel.
Vår andra Thanksgiving-middag.
Imorgon, eller rättare sagt inatt, är det något som kallas för Black Friday här i USA. Nästan alla butiker öppnar då mitt i natten och börjar sin rea, så folk kliver upp mitt i natten för att shoppa till otroligt låga priser. Men jag och Johanna ska inte göra det. Vi tänkte kanske åka till mallet en stund på eftermiddagen istället när alla galna människor har åkt hem. Men först ska Johanna jobba i några timmar på förmiddagen, så då ska jag följa med henne och hennes 2-åriga värdbarn till en farm. Sedan på kvällen ska hon jobba i några timmar igen när barnen sover så då ska vi se Flickan som lekte med elden - med engelsk text såklart.